livet

Har hunnit säga adjö till tre kära vänner nu de senaste dagarna. Grät floder för varje en. 
Sån är jag, avsked är nog det värsta jag vet. 
En vecka kvar tills vi slutar här, ska visserligen återvända men då med helt nya människor.. Så många som ska gå helt egna vägar.. Det är tugnt..


Jag börjar dock sakna hemma. 
Vill fiska. Bada. Vara ute med hunden.
Kanske saknar att bara vara ensam på ett ställe där jag ändå aldrig riktigt är ensam, för hemma känns det alltid som att varenda träd är bekant, varje stubbe är sig lik sen sist man satt på den och vattnet i bäckarna smakar varje gång lika friskt. 
Vill hem till bekanta stigar, välkomnande vatten och tystnad.




Kommentarer

Kommenterar gör du här nedan:

Du heter:
Kom ihåg mig?

Din email är: (publiceras ej)

Du har en hemsida/ blogg vars url är:

Det du vill säga är:

Trackback